Cloud, eller molnet, är för de flesta företag och organisationer det föredragna sättet att leverera sina IT-tjänster och produkter på. Molnlösningar  har många fördelar som berör stora delar av en organisation. Från att möjliggöra en väl planerad utökning av sin infrastruktur till en snabb lansering av nya och innovativa lösningar. Därför är det inte ovanligt att det kan råda begreppsförvirring när vi pratar moln och molnlösningar. Här reder vi ut några av dem så att du kan navigera lättare genom molnet. Detta är en bloggserie i tre delar. 

Användning av molnet för IT-drift betraktas ofta från två perspektiv. Det vanligaste perspektivet är drift av IT-miljöer över internet som sker i ett kommersiellt leverantörs datacenter och som också kallas för ”public cloud”-modellen. Här finns Amazon Web Services (AWS), Google Cloud Platform (GCP) och Microsoft Azure i spetsen som leverantörer av publika molntjänster. 

Det andra perspektivet fokuserar på hur molnet fungerar: en virtualiserad pool av resurser, från rå beräkningskraft till färdigpacketerade tjänster som databaser och webbservrar som är tillgängliga på begäran. 

När kunder köper molntjänster uppfyller leverantören dessa förfrågningar med hjälp av automatisering snarare än med manuell provisionering som är det traditionella sättet. Den viktigaste fördelen här är smidigheten och förmågan att använda gemensamma gränssnitt mot beräknings-, lagrings- och nätverksresurser efter behov och utnyttja leverantörens egna tjänster för utveckling.

Idag använder många företag ett sk. multi cloud-tillvägagångssätt, vilket helt enkelt innebär att de använder mer än en publik molntjänst. 

Läs vår artikel om multi cloud i digi Dagens Industri.

Det publika molnet låter kunderna få nya funktioner eller mer prestanda utan att investera i ny hårdvara eller programvara. Istället betalar de sin molnleverantör motsvarande en prenumerationsavgift eller bara för de resurser som de faktiskt använder. Kunden kan enkelt ändra en konfiguration och skapa konton och starta upp virtuella maskiner eller får tillgång till nya applikationer och tjänster genom ett eget inlogg.. 

Softhouse är din strategiska leverantör av molntjänster. 

Utbudet av tillgängliga molntjänster och typer av miljöer är stort, men de flesta faller in i en av följande kategorier: 

SaaS, Software as a Service (programvara som en tjänst)

Denna typ av molntjänst levererar tjänster och produkter direkt över internet, i de allra flesta fall via en webbläsare. De mest populära SaaS-applikationerna för företag finns i t.ex. Googles G Suite och Microsofts Office 365. Men nästan alla företagsapplikationer, inklusive traditionella ERP-sviter från stora leverantörer som Oracle och SAP, har anammat SaaS-modellen.

Vanligtvis erbjuder SaaS-applikationer olika konfigurationsalternativ samt utvecklingsmiljöer som gör det möjligt för kunderna att koda sina egna modifieringar och tillägg. Det kan innebära t.ex. tillgång till API:er för att underlätta integrering med andra system och göra det möjligt för tredjepartsutvecklare att skapa och dela tillägg som förstärker funktionaliteten. Exempel på möjliga integrationer är kopplingar mellan Slack och CI/CD-pipeline, för att direkt meddela status på en integrations-pipeline eller automatisk hantering av bifogade filer i mailen. Detta gör det speciellt intressant för de kunder som inte är redo att investera i drift av egen infrastruktur i molnet.

PaaS, Platform as a Service (plattform som en tjänst)

PaaS tillhandahåller en uppsättning tjänster och arbetsflöden som specifikt riktar sig till utvecklare. Det kan vara tillgång till att använda delade verktyg, servertjänster och API: er för att påskynda utveckling, testning och distribution av produkter och tjänster. Genom att använda sig av PaaS säkerställer kunden att dess utvecklare har tillgång till resurser, följer vissa processer och endast använder en viss uppsättning tjänster, medan molnleverantörer behåller ansvaret för den underliggande infrastrukturen.

IaaS, Infrastructure as a Service (infrastruktur som en tjänst)

På grundnivå erbjuder denna tjänstemodellen lagrings- och beräkningstjänster på användningsbasis, t.ex. en eller flera filservrar, applikations- eller webbservrar kopplat till ett virtuellt nätverk hos en molnleverantör. Men utbudet av tjänster som erbjuds av alla större publika molnleverantörer omfattar mycket mer än så: skalbara databaser, big data och analytics-tjänster, utvecklarverktyg, applikationsövervakning och mer därtill. Denna tjänstemodell är bra för kunder som vill ha mer kontroll. 

Privata moln

Ett privat moln är uppbyggt på samma principer som används för IaaS i publika moln, men med servrar, operativsystem och programvara som kan distribueras och driftas i en kunds datacenter. Som med ett publikt moln kan interna kunder (t.ex. olika avdelningar) drifta och bygga upp egna virtuella resurser för att utveckla, testa och köra applikationer, med övervakning för att hantera resursförbrukning och liknande. För systemadministratörer är det privata molnet ett smidigt sätt att arbeta med automatisering av datacenter, eftersom det minimerar manuell provisionering och hantering. Exempel på mjukvara som kan användas för att bygga privata moln är VMware och deras erbjudande inom Data Center Stack-sviten och OpenStack, som är branschledare inom privata molnlösningar baserat på öppen källkod.

Det är dock bra att ha i åtanke att det “privata molnet” inte alltid helt överensstämmer med definitionen som används i publika molntjänster. Molntjänster är, som namnet antyder, en tjänst. Ett privat moln kräver att en organisation bygger och underhåller sin egen underliggande molninfrastruktur. Det är (oftast) endast interna slutanvändare eller kunder av ett privat moln som upplever det som en molntjänst.

Hybridmoln

Ett hybridmoln är kombinationen av ett privat moln med ett publikt moln. Hybridmolnet ger möjligheten att skapa parallella miljöer där applikationer enkelt kan flyttas mellan privata och offentliga moln. Exempelvis kan databaser stanna i det egna datacentret och integreras med offentliga molnapplikationer. Virtualiserade miljöer genom produkter såsom VMware kan replikeras till molnet under perioder med hög belastning. Typerna av integrationer mellan privat och publikt moln varierar mycket, och det är ibland svårt att definiera vad som är ett hybridmoln och inte. Det beror helt enkelt på förutsättningarna.

Fördelar med cloud computing

I allt högre grad dras utvecklare till molnet på grund av enkel tillgång till avancerade nya tjänster som kan integreras i applikationer, från maskininlärning till Internet of Things (IoT). Men också för att minska tiden för applikationer som behöver skalas upp dynamiskt eller som behöver extra kapacitet.

Även om företag ibland migrerar äldre applikationer till molnet för att minska kraven på egna datacenter, kommer de verkliga fördelarna för nya applikationer som utnyttjar molntjänster från start och är ”cloud native”. Cloud native innebär nya tillvägagångssätt och lösningar som kan vara en del av antingen publika eller privata moln och hjälper till att möjliggöra effektiva arbetsflöden i devops-stil. Det inkluderar t.ex microservices och containerlösningar med Kubernetes för att förbättra applikationsportabilitet. 

Molnet, publikt eller privat, har blivit den främsta utvecklingsplattformen för både stora och små applikationer, särskilt konsumentinriktade tjänster som behöver förändras ofta eller skalas upp dynamiskt. Andra fördelar som är värda att nämna  är att de stora molnleverantörerna ofta är ledande inom utveckling av cutting edge-teknik och kommer ut på marknaden med nya produkter innan de dyker upp någon annanstans.

Läs gärna vår fortsättning på definitioner av tjänstemodeller som hanterar nya produkter och tjänster.

Kontakta oss för ett kostnadsfritt konsultationsmöte om hur du kliver in i molnet. Kontakta vår cloud-expert andreas.johansson@softhouse.se